Glädjerus!
Alltid ett plus i kanten! Jag älskar då det går framåt för mina vänner, jag älskar att få höra att dom är lyckliga, att allt går bra och att dom lever livet. Jag förstår inte varför man inte skulle bli glad, känna ett visst glädjerus, som att sväva på moln! När jag så glatt berättade för dig om mina goda nyheter, fick jag inte de svar jag hade hoppats på. Vadå, men vad kul? Vad är det för mesigt jävla svar? Ta i lite för fan!! Min lycka är snart gjord och du sitter i hörnet och suckar! Skärpning! Du har fått som du velat nu, visa glädje!! Det ska väl inte vara så svårt för någon som "älskar livet"? Aa, vad fan vet jag. Jag känner glädjerus och det är väl de viktigaste?
Jag anar en viss respektlöshet från någon jag hoppas inte gör det med flit! Det kan barka, och mig kan man förlora snabbare än man tror. Det behöver inte handla om mega stora grejer, bara så lätta som princip saker. Men det är ju just det, en princip. Jag knäpper händerna och på mitt icke troende sätt ber att denna vän, verkligen är min vän. Att min tro på respektlöshet bara är nå svamel som jag fått för mig. Jag hoppas verkligen de! För din och för min skull, baby girl!
Nu har jag i alla fall varit och duschat, förjävla härligt måste jag säga och jag känner mig som en ny människa :) Tar det väldigt lugnt ändå, så risken för feber igen inte smyger sig på. Blir att försöka ta mig några bloss snart igen, är så satans röksugen, och koka lite kaffe ska väl också bli av. Sen måste jag få ut tovorna ur mitt hår, aj säger jag bara! Vore jag inte håröm, hade jag inte dragit ut på det hela! Äsch, att känna smärta är bara ett tecken på att man lever. Eller hur? :)
Haha, jag och Nina. Säkert för fyra år sedan!! Remember? Bar1? :D
Jag anar en viss respektlöshet från någon jag hoppas inte gör det med flit! Det kan barka, och mig kan man förlora snabbare än man tror. Det behöver inte handla om mega stora grejer, bara så lätta som princip saker. Men det är ju just det, en princip. Jag knäpper händerna och på mitt icke troende sätt ber att denna vän, verkligen är min vän. Att min tro på respektlöshet bara är nå svamel som jag fått för mig. Jag hoppas verkligen de! För din och för min skull, baby girl!
Nu har jag i alla fall varit och duschat, förjävla härligt måste jag säga och jag känner mig som en ny människa :) Tar det väldigt lugnt ändå, så risken för feber igen inte smyger sig på. Blir att försöka ta mig några bloss snart igen, är så satans röksugen, och koka lite kaffe ska väl också bli av. Sen måste jag få ut tovorna ur mitt hår, aj säger jag bara! Vore jag inte håröm, hade jag inte dragit ut på det hela! Äsch, att känna smärta är bara ett tecken på att man lever. Eller hur? :)
Haha, jag och Nina. Säkert för fyra år sedan!! Remember? Bar1? :D
Kommentarer
Trackback
