tantfia

Jaa, det är inte så att jag skriker för att jag vill, eller blir blå för att jag känner för det. Det är heller ingen lögn att säga att det ligger en förbannelse över alltihopa. Jag blir inte känd som "hon" för att jag kommit på det själv, det bara är så. Jag kan inte säga att njuter, det tar ju faktiskt skada på livet. Man kan kalla det dumdristigt men i såna fall känner man mig inte.. Jag kan helt sammanfattat inte rå för att jag gör illa mig hela tiden, slår i höften för att någon har byggt en vägg eller placerat en bänk just där jag ska gå. Heller inte att skåp dörrar inte förblir stängda då jag ska resa mig upp. Nä, för att inte tala om sopkvastar. Som jag skrev tidigare "Jag kan inte säga att jag njuter, det tar ju faktiskt skada på livet"

Dags att fortsätta den oändliga resan mot nya blåmärken och massa "kattklös", med andra ord. Nu ska jag jobba!