Med huvudet högt
Så töms man på energi, en energi man inte ens har haft. Hur är det möjligt?
Idag är det jobb, sitter nu hemma hos Patrik och umgås med min gulle hund. Men vid halv fyra blir det återigen dags att lämna henne. Då väntar jobb. Det tar verkligen i hjärtat att lämna henne, då hon bara siter där i hallen och ser så förstörd ut. Men på något vänster verkar hon veta, att jag faktiskt kommer tillbaka. Och mycket riktigt vilken tid också. Nu hela veckan har jag dykt upp här mellan åtta och nio på morgonen, och mycket riktigt. Varje gång har hon suttit vid dörren. Theka som aldrig brukar bry sig om hon hör någon i trappen osv, sitter nu snällt och väntar på hennes mami.. jag..! Hon är så söt..
Ja, helgen blir bara lugn. Hade funderingar på att följa med på Cleo, men jag sviker inte Theka inte. Nä, jag ska sitta med henne hela helgen och bara vara. Har som ingen lust till något längre, jag vill bara vara ifred.
Det är skönt att komma till jobbet, för jag får något annat att fokusera på, något annat att tänka på. Men det kommer väl alltid in någon gäst, man kanske känner eller som känner honom. Jaa, då får man samla energi återigen, för att inte visa sitt märkliga humör för gästerna. Det är en ganska stor psykisk påfrestning, men ibland har man inget val.
Det har gått fyra dagar nu, fyra dagar som känts som en evighet. Fyra dagar utan möjligheten att sova med min hund. Och fyra dagar av ren "ensamhet". Jag repar mig det vet jag. Jag sprängs inte i bitar, och jag drunknar inte. Jag försöker gå stadigt och med huvudet högt. På så sätt, hinner jag mellan varven övertala mig själv: att livet har mer att bjuda på, än kärlek.. Men varför ska man skaffa sig en kärlek, då man bara blir sårad? Vad tjänar det till egentligen?
Aa, det blir att hälsa på storebror så fort Theka har slutat löpa. Ska bli skönt att slippa Luleå och dess bravader ett tag. Sen ska jag hinna med att besöka Marisa också. Vars hon nu bestämmer sig för att bo, Borås eller Skövde? Dags att bestämma dig, tjejen.
Jaja, efter några rader här blir det att kela med Theka.
See ya!
Idag är det jobb, sitter nu hemma hos Patrik och umgås med min gulle hund. Men vid halv fyra blir det återigen dags att lämna henne. Då väntar jobb. Det tar verkligen i hjärtat att lämna henne, då hon bara siter där i hallen och ser så förstörd ut. Men på något vänster verkar hon veta, att jag faktiskt kommer tillbaka. Och mycket riktigt vilken tid också. Nu hela veckan har jag dykt upp här mellan åtta och nio på morgonen, och mycket riktigt. Varje gång har hon suttit vid dörren. Theka som aldrig brukar bry sig om hon hör någon i trappen osv, sitter nu snällt och väntar på hennes mami.. jag..! Hon är så söt..
Ja, helgen blir bara lugn. Hade funderingar på att följa med på Cleo, men jag sviker inte Theka inte. Nä, jag ska sitta med henne hela helgen och bara vara. Har som ingen lust till något längre, jag vill bara vara ifred.
Det är skönt att komma till jobbet, för jag får något annat att fokusera på, något annat att tänka på. Men det kommer väl alltid in någon gäst, man kanske känner eller som känner honom. Jaa, då får man samla energi återigen, för att inte visa sitt märkliga humör för gästerna. Det är en ganska stor psykisk påfrestning, men ibland har man inget val.
Det har gått fyra dagar nu, fyra dagar som känts som en evighet. Fyra dagar utan möjligheten att sova med min hund. Och fyra dagar av ren "ensamhet". Jag repar mig det vet jag. Jag sprängs inte i bitar, och jag drunknar inte. Jag försöker gå stadigt och med huvudet högt. På så sätt, hinner jag mellan varven övertala mig själv: att livet har mer att bjuda på, än kärlek.. Men varför ska man skaffa sig en kärlek, då man bara blir sårad? Vad tjänar det till egentligen?
Aa, det blir att hälsa på storebror så fort Theka har slutat löpa. Ska bli skönt att slippa Luleå och dess bravader ett tag. Sen ska jag hinna med att besöka Marisa också. Vars hon nu bestämmer sig för att bo, Borås eller Skövde? Dags att bestämma dig, tjejen.
Jaja, efter några rader här blir det att kela med Theka.
See ya!
Kommentarer
Trackback
