tvåtusentio eller tjugohundratio
Jag har idag under min helt lediga dag tagit bort allt vad heter jul.
Den är över nu och det är tydligen nyårsafton också.
Det känns så grymt konstigt, och det är inte kul.
Kom hem igår efter att ha varit borta i nästa fem dagar, och en inte alltför otippad överraskning väntade.
Alla blommor hade dött, det finns förvisso några gröna blad kvar, men dom är inte många.
Jag hoppas bara att inte Elina blir alltför besviken på mig, jag skulle ju faktiskt hålla dom vid liv.
Sånt som händer.
Det känns grymt skönt att få vara ledig i åtminstone två dagar, de enda tvära är väl att lingonveckan lyckades
passa sig in just nu. Så värken bara stiger och ibland vill jag bara skrika. Antar att det hör till ledigheten?
Imorgon vet jag inte riktigt vad som händer, planen är väl att jag iaf ska gå en tur med Emil på stan,
sen hoppas jag på massa bus med Tess. Min älskade big'sis!
Jobb på onsdag, men bara i ungefär fyra timmar, helt underbart!
På torsdag har mina kära arbetskamrater lyckats få ihop fest, så det blir en personalfest då!
Fredag och lördag är det jobb som gället, natt inte det roligaste men men, man måste för att överleva.
Jag har försökt göra mig lite mer hemmastadd här, t ex hängt upp lite av min egna konst.
Jaa, hör och häpna, för ni som verkligen känner mig borde ni veta att detta är ett genombrott för min del.
Det är inte så att jag har något nyårslöfte, jag vill kalla det ett lamt löfte om att försöka sluta vara så
självkritisk.
Å andra sidan, jag har varit det så länge jag kan minnas.
Den är över nu och det är tydligen nyårsafton också.
Det känns så grymt konstigt, och det är inte kul.
Kom hem igår efter att ha varit borta i nästa fem dagar, och en inte alltför otippad överraskning väntade.
Alla blommor hade dött, det finns förvisso några gröna blad kvar, men dom är inte många.
Jag hoppas bara att inte Elina blir alltför besviken på mig, jag skulle ju faktiskt hålla dom vid liv.
Sånt som händer.
Det känns grymt skönt att få vara ledig i åtminstone två dagar, de enda tvära är väl att lingonveckan lyckades
passa sig in just nu. Så värken bara stiger och ibland vill jag bara skrika. Antar att det hör till ledigheten?
Imorgon vet jag inte riktigt vad som händer, planen är väl att jag iaf ska gå en tur med Emil på stan,
sen hoppas jag på massa bus med Tess. Min älskade big'sis!
Jobb på onsdag, men bara i ungefär fyra timmar, helt underbart!
På torsdag har mina kära arbetskamrater lyckats få ihop fest, så det blir en personalfest då!
Fredag och lördag är det jobb som gället, natt inte det roligaste men men, man måste för att överleva.
Jag har försökt göra mig lite mer hemmastadd här, t ex hängt upp lite av min egna konst.
Jaa, hör och häpna, för ni som verkligen känner mig borde ni veta att detta är ett genombrott för min del.
Det är inte så att jag har något nyårslöfte, jag vill kalla det ett lamt löfte om att försöka sluta vara så
självkritisk.
Å andra sidan, jag har varit det så länge jag kan minnas.
Kommentarer
Trackback