Helt galet ju!

Så det kan bli. Kom till jobbet vid 9.20 idag, perfekt tid för att hinna dricka kaffet, felet var bara att jag var en hel dag för tidig. Hade kollat lite galet på schemat, visade sig att jag inte alls skulle jobba idag, utan imorgon. Hm, jaja ringde och väckte mamma, åkte dit sen for vi iväg till stan. Kom hem för en stund sen och snart är det dags att gå ut med vovven. Hade för planer att fara på premiären av All star ikväll, men har beslutsångest eftersom jag börjar 9.45 imorgon. Hade varit bra om jag var pigg och fräsch då, kanske blir att fara dit imorgon eller på lördag istället. Nåja.

Såg ett par skit snygga gardiner idag, skulle passa perfekt till mitt kök :) Plus att jag såg en snygg golvlampa också som skulle passa fint i vardagsrummet. Men vi får se hur det blir.

Nu ska jag se om jag får min hund bort från fönstret så vi kan gå en promenad.

Ha de!


Tjoho!

Ja, då har man jobbat klart för dagen. Rätt lugnt har det varit faktiskt, trodde vi skulle få en buss, men den gled iväg, jippi! :) Emil anser att jag är den virrigaste person han någonsin träffat, haha. Men jag håller nog inte med :) Han är då en av de mest komplicerade människor jag träffat, så han ska nog inte säga så mycket, hehe!  Imorgon ska jag jobba igen, sen är jag ledig i några dagar, hur många vet jag inte. Har inte fått schemat ännu, men helgen iaf. Sköönt! Jag har ju inte så många helger lediga, så då dom kommer. Njuuter jag! Så är det.

Jag har väl inte så mycket mer att säga. Therese kom in på jobbet idag, var som vanligt jätte roligt att träffa henne! Det händer alldeles för sällan.. tyvärr.

Nåja nååja, aa juste. Känner mig på ganska så jävla bra humör idag faktiskt. Vet inte om det är för att jag fortfarande är uppe i varv, eller om jag bara är glad. Sköönt är det iaf. Nu är det bara ca 1 timma kvar tills karln kommer hem. Han var tvungen att köpa nya vakt-brallor idag, blåa ska dom vara på det nya stället. Så han drog på sig dom, för att gå in dom innan fredag. Och som jag alltid sagt; han har en liten hockeyrumpa ;) Åå den är bara min! Hehe. Se men inte röra, tjejer... å killar :)

Haha, kom på mig själv nyss; jag sitter och ler helt för mig själv! Den här kvällen är riktigt bra! Härligt härligt.

Ni som känner mig och sett mig hemma under en vardag, vet att jag älskar att lösa korsord (å nej det är inte för pensionärer), så när posten kom, fanns där två tidningar där båda innehåller ett korsord, fan det var ju som julafton igen :)

Aja, nu ska jag ge upp. Ska kolla om det finns något värt att se på tv.


Ajöss!

Härligt, härligt!

Så satans härligt väder ute, solen skiner och graden är ca -0,3 kan det bli bättre i februari och allt? :) Jag har ju dessutom turen med mig att jag är ledig en dag som denna. Tog första svängen med Theka vid halv elva, gick och funderade vars jag skulle gå den riktigt långa promenaden. Då det slog mig, åå jag har disk och en massa städning som ska göras. Jippi! Där slog mitt humör en volt. Nå, det blir antingen städning först eller promenad först. Sitta inne i det här fina vädret, måste ju vara olagligt.

Har inte så jäkla mycket att säga faktiskt, imorgon och tors är det jobb, sen är jag ledig några dagar, på tors blir det partaj. All star har ju premiär så jag och Malin raggar lite Maxare som är sugna på utgång :) Roligt ska det bli! Om nu allt går enligt planerna.

Putte verkar för övrigt lite små less idag, eller kanske en gnutta stressad. Han har oturen att jobba idag förövrigt. Stackare!

Har under tiden jag suttit här, kommit fram till att jag är en gnutta uttråkad. Å jag vet, jag har saker att göra, me för fan. Hur kul är det att städa!? Jaja, nu ska jag lägga av.

Adjö!



Jag har inte den blekaste om vad folk idag sysslar med. Å ibland är det som att orden vissa säger låter i stil med; bla bla bla. Ni vet som i tecknade serier då dom är ute efter att poängtera något i stil med; bla bla bla. Du har säkert inte en aning om vad jag försöker säga, inte så konstigt då jag inte forumlerar mig riktigt rätt. Jag är inte ens så säker på om jag orkar försöka förklara, det ödslar ju bara på min dyrbara tid. Eller något.

Den här tiden känns mörkare än vanligt, jaa inte för att det är vinter och mörkret slår till kring fyra på dagen, nä för att 2008 var ett jävla skit år. Och självklart blir man påminnd om det. Vars jag än tittar eller vars jag än går, finns det något som påminner om det fruktansvärda som inträffade för snart ett år sedan. Varför kan inte jag få äta upp mig, gå i ide och vakna till sommaren? Nä, istället ska man stå och trampa skit som aldrig förr. Det är fan inte rättvist. Men hur mycket ska man egentligen klara av? Det finns "bäst före datum" för i stort sett allt, varför inte ett bäst före datum då det handlar om sånt här? Nää, det ska etsa fast i ens skallen, aldrig lämna en ifred, fan man är ju förföljd av sitt eget förflutna, förföljd av allt som verkar trist. Som att man går omkring med något jävla "här- fastnar- allt- skit- plåster" å inte går det att dra av heller.

Jag är lycklig över Isabelle! Så lycklig att det inte går att beskrivas med ord, hon är ju min lilla flicka, MIN lilla dotter. Snart har hon födelsedag, snart blir hon ett år! Om det på något sätt låter sjukt i dina öron, jaa då vet du inte mycket. Då måste du vara en av dessa känslokalla idioter som lämnar smutsiga fotspår överallt på denna jord. Vad folk än anser, vad du än anser. Har du ingen rätt att säga att jag har fel! För det har jag inte. Isabelle levde i min mage tills hon inte kunde göra det längre. Känslan är obeskrivlig och smärtan lika så.

Fortfarande blir jag lika förbannad då jag tänker tillbaka några månader, då jag tänker på hur få av mina vänner som verkligen visade sig vara mina vänner. Jag är så glad över att ni finns för mig. Men jag kan inte låta bli att häpnas över hur dum man egentligen kan vara. Hur kunde jag tro att ni andra var mina vänner, då det är uppenbart att ni bara spelat! Helvete, Puttes vänner fanns mer för mig än vad ni "låtsas" vänner gjorde. Jag hade aldrig kunnat stå ut med att titta mig i spegeln varje dag, och veta att under skalet är jag bara en falsk bitch. Jaa, inte jag Fia då. Jag tror nog att ni vet vilka ni är. Och om ni ens en gång skulle försöka förklara er, skulle jag nog bara ställa mig och säga; bla bla bla. Moget, eller hur?

Äh, jag är så less!

Söndag!

Ja, då var denna helgs arbete över och nu är jag ledig tills på onsdag. Började kvart i elva idag, var bara jag och Jocke som jobbade fram till halv tolv. Då klockan slår elva och det är dags att öppna dörren, står de en familj utanför och vackert väntar. Jag hade ballong-blås på g, men fick avbryta för stunden. Efter de säger jag till Jocke att jag ska gå bak för att fortsätta blåsa upp dessa j*vla ballonger. Notera, det har gått ca 15 sek då jag tittar ut genom fönstret, säger något i stil med, eller så inte. För då är heeela parkeringen full av bilar, folk bara strömmar in, och där står vi. Två arbetande superhjältar, med fulla händer. Som tur var började Emma halv tolv, men en halvtimma gör jäkla mycket. Trodde i början att det skulle barka totalt. Men som sagt, superhjältar ;) Haha. Nåja, vi alla tog oss igenom denna dag också!

Igår var det jobb, 09- 16.15, efter de var det bara att fara hem. Gå ut med Theka, hoppa i duschen, göra mig klar. Sen springa ner till Stefan ett tag, ta bussen in till stan, drog till Madde och där hölls Malins födelsedagsfest! Grattis, tjejen! Olivers blev det självklart också, for hem tidigt för att vara med hunden. Och sen skulle jag ju jobba idag, var väldigt städat för min del, inte alls lika mycket alkoholintag som en viss annan person ;) Haha, man ska leva livet så länge man kan.

Imorgon, blir det att städa, och om mamma är ledig blir det nog att hälsa på där en sväng också. Vad helgen bjuder på, är det ingen som vet hittills. Men tors, jaa då blir det förhoppningsvis drag om allt går som jag och Malin och alla de andra snälla barnen vill.

Nu ska jag vila ryggen, fan den tar verkligen stryk!

Aa, just det. Läste en flickas blogg igår. Å vill bara säga en sak; jag är besviken för att jag efter såå många år i ditt liv, plötsligt verkar vara som luft. Jag kräver inte mycket av dig, men det fanns ett tillfällen då jag hade önskat att du slog en signal. Jag är besviken på hur allt blivit, för vad jag vet har ingen av oss två bråkat? Känns så löjligt, men för fan. Det finns bedårande människor omkring varje individ, de finns personer utanför familjen som är en vän. En vän behöver bara liite uppmärksamhet. Jag står för mina åsikter, men jag är inte så säker på att du hört vad jag sagt, någonstans har jag en känsla av att det är någon annans ord du hört, inte mina! Jag är rädd om dig, men är du rädd om mig?


Då var det klart!

Japp, nu har man gått och blivit ett år äldre. Hela 22 år får man säga att man är nu. Usch, tiden går fort.

Så fredagen den 13:e februari, ja det är en kväll att minnas. Men även den 12:e, då Diana och Dahlen helt oväntat dök upp på kvällen, fast dom egentligen skulle ha kommit på min stora dag. Det var en överraskning kan jag ju tala om. Men det var såå jäkla roligt. I alla fall, på fredagen gick jag och Diana och hämtade käk, åt och sen for vi in till stan, jag hade ju inget att ha på under kvällen tyckte jag. Så jag införskaffade ett nytt linne och ett par nya skor. Det blev väldigt stressigt, för kring halv fyra hämtade grabbarna upp oss, och då skulle Dahlen på en arbetsintervju, och innan vi hittade dit! Jaa, så klockan var efter fyra då vi steg innanför dörren, hör och häpna de första folket skulle komma kl 17.00. Jag slängde i mig resten av min mat, hoppade i duschen, bytte om blev sminkad och vid halv sex kom Andreas och Berra. Festen var nu igång, och de staplade in folk lite titt som tätt, precis som det gör på en fest. Marisa och Kim var på en kort visit i Luleå. Var kul att träffa dom också! Jaa, då klockan började närma sig elva drog jag, Putte och några till ner till stranden för att smälla lite raketer, som Putte sa, för min skull :) Smällde iväg dom, hem fortsatte festa och sen bar det av till krogen. Å självklart blev det Olivers, Putte hade ju så fint bokat ett v.i.p. bord åt oss. Jag kommer dock inte ihåg så mycket från vår runda på krogen, men kul det hade jag hur som helst. Å juste, jag fick ju en massa paket också :) Jätte fina grejer, tack så mycket mina vänner!

Å nu till lördagen, jaa Alla hjärtans dag. Jag mådde faktiskt super bra då jag vaknade, trodde jag skulle må pyton, men icke det. Så vi bestämmde oss för att ta oss lite alkohol då också. (då Diana och Dahlen är i Luleå är det alltid fest). Putte åkte och hämtade Frasse och Frasse och sedan var den festen igång, kring halv tolv blev det Olivers igen :) Å från den kvällen har jag faktiskt lite mer minne från krogen. Hehe, det blev även att springa över till Heroes, och utan jacka, det var något kallt :(  Men inte så långt emellan som tur var. Jaa, söndag blev det inte alls mycket, bara ligga framför tv:n och ta igen sig efter helgens bravader!

Igår måndag, blev det att städa, och de var rejält, satan det såg nästan ut som att det hade varit fest hos oss. Speciellt i köket, då varje bänk var full av tomma burkar och flaskor. Men vad fan, sånt man får ta. Det var helt klart värt all städning :)

Nu har jag väl inte så mycket mer att säga. Än att jag haft en enormt rolig helg. Och födelsedag!!! Den är värd att snackas om :)



Nu är jag less

Less på att jobba, dumt att säga så efter typ 4 månaders anställning, men min rygg tar verkligen stryk. Så det ska bli skönt att vara ledig ett par dagar nu. Det är inte så att jag hatar mitt jobb, för jag har helt underbara arbetskamrater. Dom förgyller dagarna och gör så att man mellan stressen får sig ett riktigt gott skratt. Eller så kan det vara en kund också :)
Som en kille i söndags, det var så kopiöst mycket, kändes som att allt höll på att rasa ihop, kaotiskt. Och efter hans beställning frågade jag som vanligt "ska du äta här" då pekar han på ett bord och säger "nä, jag tänkte äta där borta". Haha, jag trodde jag skulle dubbelvikas av skratt. Så kul med en kund som vågar skämta lite :) Haha, jaa jävlar i mig.

Jag och Putte har förövrigt kommit fram till att det kommer bli svårt att rymma alla party gäster i lägenheten på fredag. Vi har visst bjudit ganska så jävla många. Och Theka som när som helst börjar löpa, har ingenstans att vara. Så hon måste vara på hemmaplan, jag tänkte då och har sagt till vissa att det ska visas en hel del respekt under festens gång, eftersom att hunden kommer vara hemma. MEN, då kom Putte på den genialiska ide'n att man kan höra med Lulebo om lokalen. Nu är jag ganska säker på att vi är ute lite väl sent, men det är alltid värt ett försök. Är den ledig och vi får hyra, blir det inga bekymmer med Theka. Hon får vara på hemma plan, och om jag lyckas övertala min lillebror så behöver hon inte vara ensam så länge själv heller. Men med min otur skiter de väl sig, och festen hamnar här istället. Nåja, jag hoppas bara att folk förstår att man inte kan bete eller ropa högt då det är en hund i sällskapet.

Jaja, nu ska jag ta och äta lite frukost, sen blir det att städa och efter de väntar jobb igen.
Ha de


Vilken jävla dag!

Ja fy fan vilken dag det varit. Söndagar är inte roliga att jobba, eftersom dom är så jäkla oförutsägbara. De första tre timmarna var lugna som gatan, och sen som en skit från rymden blev det näst in till kaos! Kunder strömmade in från alla håll och kanter. Efter tre timmars ren stress är det skönt att vara hemma. Å här händer då inte mycket. Imorgon och på tisdag är det jobb igen, men dock lätta timmar så det blir härligt. På onsdag kommer mamma på besök, sen kommer torsdag och slutligen FREDAG! Vilket drag det ska bli.. dock kommer man ju ett år närmare rullatorn, men vad fan. Det ska bli så skoj att träffa alla, och ha alla samlade. Härligt härligt!

Nu ska jag kika vidare på nätet, och vänta på att storebror kommer in på msn. Sen blir det att inta soffan och förhoppningsvis somna före tolv i kväll, då jag har några städ timmar framför mig imorgon innan det blir arbete.

Ha de!

Gasolina!

Ja, alltså jag vet. Låten är gammal och ner supen, men jag var tvungen. Satt för några minuter sen och försökte bittert komma på vad fan låten hette. När jag och Helena var i Bulgarien 2005 så spelades den till tusen, och då man kom hem var den icke främmande. Efter tre till fyra år är det fasen värt att höra den igen. Men jag kunde verkligen inte komma på vad fanskapet hette. Jag sökte på nätet, Andreas sökte på nätet, Putte satt och nynnade på "är du kär i mig ännu Klas-Göran" vilket de absolut inte var. Tills mitt tålamod höll på att tyna bort och jag skickade ett sms till självaste Helena. Räddaren i nöden, för nog fan var det Gasolina!


Inte mycket här

Just precis, idag och de kommande fyra dagarna kommer här inte hända mycket. Bara jobb, kl 16.00 är det dags att börja jobba för dagen. Sedan kommer helgen fyllas av arbete och sömn. Inget speciellt sådär.

Men hör å häpna, Diana och Dahlen kommer ju till min födelsedag! Så jäkla roligt, saknar dom där typerna ganska rejält. Så dom kommer i lagom tid till middagen och sen för att vara med och hinka massa alkohol. En vecka kvar, attans så tiden går fort.

Annars.. inte mycket. Jag tror att jag fått någon form av städmani, nu borde min mamma tappa hakan. Men det är seriöst, jag städat varje dag nu i en vecka, det är inte likt mig. Och hela tiden försöker jag komma på nya saker att göra så detta hem blir så mysigt och fint som möjligt. Jag är nog på ganska god väg.

Vädret här är ju inte det roligaste, de vet ju alla ni som bor i Luleå- men för er andra. Typ Marisa och Kim som också kommer om en vecka, haha. Det är nu vintern är här på allvar, så för att ni inte ska kola, kanske ni borde ta med er dubbla jackor osv. Kallt, snöigt jaa allmän vinter är det bara. Theka tycker dock det är väldigt roligt att springa av sig i de höga snödrivorna, tur för henne :)

Nu har jag inte något mer att säga, och enligt min åsikt var väl detta ett rätt trist inlägg. Men men, livet är inte alltid roligt. Nu ska jag ta och slappa lite innan de blir dusch och sen jobb. Ha de fint!

Typ drama av något slag

Man känner sig nertryckt i sig själv, en mening som är ganska svår att förklara för ett otränat öga. Att läsa mellan rader kan vara svårt att förstå, då man inte riktigt själv vet vad som står. Det är en känsla som jag tror aldrig kommer att få en bra beskrivning, man känner sig ensam och egoistisk då man inte kan få andra att förstå. Ibland då lampan tänds tycks man ha kommit på smarta ord som ska kunna förklara smärtan man går runt med var eviga dag, men man blir lika förvånad varje gång då man inser att; känslan smärtan och ensamheten står man själv och trampar med. Ingen vill väl vara ensam, alla vill vi väl ha någon att dela glädje och sorg med, man vill att sina närmsta ska förstå, för på så sätt slipper man förklara sig själv hela tiden. Eller åtminstone göra ett försök till en förklaring. Att saker och ting är komplicerade, ja det är väl en del av livet. Men som det verkar finns det en lista, en lista på saker och ting som bara är helt omöjliga att dela med sig av. Det kanske finns en lista på saker och ting som bara är menade att vara som de är. Jag blir så förbannad på dessa saker. Man låtsas vara glad och nöjd med livet, fast man i själva verket är helt bedrövad och bedövad av smärtan, ensamheten och den förtryckta känslan som så starkt står vid ens sida. Man verkar ju vara så deprimerad både utåt och inåt sett. Men hur fan ska man vara då? Skit kommer som med kölappar som bara står och väntar på sin tur. Vissa tränger sig före och vissa tar sina ärenden två på samma gång. Är det verkligen meningen att man ska orka ta all skit på en gång? Och när tusan ska det bli lite lättare? Man brukar säga att man inte är gjord av stål, men jag börjar funderar om det inte är så trots allt. När tårarna tar slut, börjar man gråta blod. När ilskan försvinner känner man hat. Varför är allt så negativt? Man var i stort sett bekymmerslös då man var liten, sådär kring 5 års ålder. Sen kommer man i tonåren och förbi tonåren och sedan smäller allt ner som en atombomb. Som om man står på havets botten och håller på att drunkna och just då man tror sig ta sitt sista andetag, stiger man sakta upp till ytan för att ännu hämta andan. Har man lämnat den svarta skatten på havets botten då? Nej då, den har följt efter en till ytan likt ett plåster på såret. Då man försöker få det att lossna, påminns man om smärtan återigen. När ska allt vara över? Blir det någonsin lite enklare och i sådana fall, hur många könummer har jag kvar? När ska skiten bytas ut till rosenblad och när ska man kunna le och skratta bara för att livet känns helt underbart? Man blir som förföljd av all djävulskap att det är svårt att se ljuset i varje tunnel. Man börjar använda ord och uttryck man inte ens förstår bara för att det ska låta bra, bara för att då kanske man får vara i fred. Och varför denna dubbelmoral? Man vill dela med sig och förklara för sina nära vad som står fel, fast samtidigt vill man bara att de ska låta en själv och ens problem stå på sidan av och titta på. Att vi människor av olika slag är komplicerade på samma sätt, är ändå konstigt. När det väl är så, borde det ju inte vara så svårt att förklarar; att så här ser det ut. Så här ser mitt vanskapta liv ut och så här önskar jag att det vore. Önskar, ja juste. Om det bara vore en möjlighet, man kan önska och önska men aldrig slår det in. Det har det väl aldrig gjort? Tja, vad vet jag. Jag är bara ännu en människa på denna jord, som likt många andra lever ett liv fullt av dubbelmoral. Svårt att erkänna? Nä, men svårt att förklara


Usch, tiden går så fort.

Fy sjutton så tiden går fort. Igår den 2/2 -09 blev Theka hela 2 år, 2 år! Det är helt sjukt så gammal hon blivit :) Å så är det dags för löp snart också, inte lika roligt. Men hon ska väl också gå igenom såna saker antar jag. Idag den 3.e är det exakt 15 år sedan min pappa dog. Inte alls roligt, och många minnen kommer tillbaka. Men jag har på något sätt lärt mig hantera detta.

Så i lördags var jag ju på 40-års fest. Jätte roligt var det, och fint drag!! Synd bara att min karl hade somnat tidigt (han var hemma med hunden) för det resulterade till att jag var tvungen att åka hem tidigare än jag ville. Typiskt, men klockan var väl ändå kring halv två då jag var hemma.

Om tio dagar är det min tur att bli ett år äldre, herregud, vad tiden går fort. Dagen efter de blir det nog möhippa, beroende på hur mycket peningar jag har kvar efter att ha firat mitt steg närmare pensionen. Nog tjatat om det.

Igår hade jag en riktig städar dag. Var riktigt hurtig faktiskt. Först diskade jag och städade till i köket, sen gick jag på långis med Theka och efter det gick jag hem och började dammsuga, skura jaa allt som hör städning till. Putte fick en chock då han kom hem, men stiger man upp kring 08.00 så hinner man med både de ena och de andra.

Idag händer nog inget speciellt, bara ta det lugnt. Och till helgen är det dags för jobb så det blir lugna puckar enda fram till nästa fredag :)


Uppdaterat och klart. Hej svejs!


RSS 2.0